www.hannasfotoalbum.blogg.se

Bilder och inpsiration

up in the clouds up up in the clouds

Publicerad 2014-01-21 09:52:02 i Allmänt

 
 
 
Idag är en såndär hemsk dag då man bara vill gå i ide. slutar halv fem med 2,5 timmars matte. är dödstrött och hela kroppen crave'ar koffein. typ flera ton. Försöker tänka positivt och denna låt taggar mig som tusan.

När allt ljus är på mig

Publicerad 2014-01-15 11:29:10 i Allmänt

 
Som ni kanske har märkt så har fått en grej för överexponerade bilder. Älsar ljus, älskar suddigt, älskar långaslutartider. Det är mysigt och mystiskt.

Tattoo inspiration

Publicerad 2014-01-14 11:21:57 i Allmänt

 
 
 
Lite olika motiv jag har varit jävligt sugen på ett tag nu. Känner dock att Lothlorien löven ofta ser ganska fula ut som tatueringar, men tyckte denna var helt ok. Känns dock lite risky.

I see fire

Publicerad 2014-01-13 20:03:00 i Allmänt

 
 
Jag är lite av en (motion picture) soundtrack fanatiker. Älskar hur jämfört med "vanliga" låtar är melodierna sprängfyllda med känslor, hur de kan vända från att vara väldigt milda till extremt intensiva. Mina favoritkompositörer är Hans Zimmer och såklart Howard Shore, som gjort soundtracket till Hobbit filmerna. Den här låten som är specialskriven av Ed Sheeran för The Desolation of Smaug är just nu mitt absolut bästa soundtrack, kanske till och med kanske min favoritlåt just nu. Den ger mig gåshud varje gång och texten är helt fantastisk. Ett mästerverk helt enkelt. (Sen att Ed Sheeran är ett musikaliskt geni är en annan femma.)
 
 

"While watching this film, more than 15,000 sharks have been killed."

Publicerad 2014-01-12 13:36:00 i Allmänt

 
Jag ska skriva en argumenterade uppsats på engelskan. Temat är att man ska skriva om ett etiskt ämne, och jag valde slakten av hajar som ständigt pågår. Jag har spenderat morgonen med att se film "Shark Water", en dokumentär av Rob Stewart. I den exponerasi princip alla grymheter människan gör mot havet och organismerna som lever där. Illegalt långrevfiske där oskyldiga fiskar dör en plågsam död och hajar kvävs ihjäl.
 
Den visar även grymheterna som görs mot hajar när de fiskas illegalt för deras hajfenor. Hajfenssoppa är illegalt i Sverige och jag tror (och hoppas) att alla är medvetna om hur det går till när hajen jagas för detta syfte, hur de får sina fenor avskurna när de är vid liv, för att sedan kastas, fortfarande vid liv, överbord för att dö en långsam, plågsam död på havets botten. 
 
 
Förra året i November dödades en surfare på västra Australien av en haj när han var ute och surfade. Detta är otroligt tragiskt, men nu har regeringen på västra Australien bestämt att de ska införa ett  s.k "Culling Program". Det innebär att man skjuter alla hajar som är över tre meter och är inom en kilometers räckhåll på turistområden. Sedan dumpas kadaverna i havet. Är detta rätt? Nej. Är detta ett känslomässigt beslut? Ja. De är så rädda för hajar att de inte tänker rationellt och på de förödande konsekvenserna detta skulle få. Cirka 100 miljoner hajar, jordens uråldrigaste varelse, mördas varje år av människan, många hajarter är redan utrotningshotade. Istället för att lägga resurser på att kallblodigt mörda dessa varelser skulle de kunna satsa mer på att undersöka och analysera hajens beteende,varför de kommer så nära land, och sätta sändare på de så att man kan hålla koll på dem.
 
 
Hammarhajar samlas ibland i stimm kring Galapagos. Detta är bland det vackraste jag vet, men idag är antalet hammarhajar kring Galapagos betydligt mindre än vad det brukade vara.
 

I frågan om "The culling program" känner jag mig otroligt maktlös. Jag har skrivit på Greenpeace's petition till deras Premier, men det finns ju inte så mycket annat attt göra. Det smärtar mig något otroligt att de behandlas såhär. Hajar är bland det läskigaste jag vet, men även det häftigaste.
 
 
 

Lördag

Publicerad 2014-01-11 11:15:57 i Allmänt

 
 
 
 
Har inte varit så sugen på att fota på ett tag. Kan bero på att det är så satans kallt ute. Inte kul att bara fotografera inomhus. Nu har det dock kommit snö, så imorgon kanske jag tar mig ut en stund.
Känner mig opepp i allmänhet. Skolan har varit igång i tre dagar och jag känner mig redan utbränd. Ska skriva en uppsats på engelskan och ett fördjupningsarbete om sociala medier och mänskliga rättigheter på median. Jag är i princip klar med det ena, men den andra har jag knappt börjat med. Går mest runt och drömmer om hur varmt det är i Australien (i Perth är det 40 grader och sol), hur mycket snö som har fallit på Mont Blanc, hur isbjörnarna på Svalbard har det. Och så vidare.  Har ibland stor lust att hoppa av skolan, men jag vet att det skulle inte leda någonstans. Vad skulle jag göra liksom? Att få jobb är svårt, så jag skulle nog isolera mig och sällan kliva utanför min ytterdörr. Jämfört med många andra har jag kanske inte speciellt mycket läxor, men för mig är det mycket. Jag blir så lätt stressad, vilket leder till ångest, vilket leder till uppgivenhet. 
 
Svenska ungdomar mår sämst i världen. Och regeringen vill att det ska vara högre krav på oss i skolan. Jag tror inte jag är den enda som är rätt så stresskänslig och skulle skolgången bli mer intensiv än vad den redan är (och den är inte ens speciellt hård om man jämför med andra länder) skulle antagligen de psykiatriska mottagningarna krylla av ungdomar mellan 14-19. Jag tror att en stor anledning till att vi föll så hårt i PISA undersökningen är just på grund av den psykiska ohälsan bland ungdomar. Det är många som får hjälp, men betydligt fler som inte får det. Jag tror att många (vill inte generallisera men skulle gissa att detta är ett större problem bland män) anser att må dåligt är ett nederlag, att det är "töntigt" att visa känslor och är rädda för vad omgivningen skulle säga om man berättade att man känner sig nedstämd. Att inte vara till besvär, den typiska svensken. Det man i de svenska skolorna, men även i media, inom sjukvården och arbetsplatser måste göra är att upplysa och göra folk medvetna om att psykisk ohälsa existerar, och det är inget fel med att må dåligt. Det måste bli accepterat i det svenska samhället att en depression kan vara minst lika vanligt som en fysisk sjukdom. Men psykisk ohälsa måste bli respekterat på ett annat sätt. Lärare, arbetsgivare, föräldrar och anhöriga måste förstå att det måste tas på allvar. Att man stannar hemma för att man inte orkar lämna sängen och kanske får höra "vaddå, du har ju inte feber eller andra liknande sympton" är det dummaste som finns. Alla har rätt att bli lyssnade på.
 
Vet inte varför jag kom in på detta, men tycker det är viktigt att medveten om detta och det är ingenting man skämtar om. Gör man psykisk ohälsa till ett skämt tror jag folk som lider av det har svårare att prata om det, och cykeln med ungdomar som inte får hjälp bara fortsätter och vi fortsätter bara att må sämre. Regeringen måste satsa mer på frågor som dessa. Att folk som mår dåligt och kanske har det svårt att ta sig ut ska få hjälp och ha det lättare att skaffa ett jobb och kunna vara sjukskrivna så länge de behöver. Att rersurserna inom skolan ska bli större, så att alla skolor kan ha en kurator varje dag i veckan. Att sjukvården ska få mer personal både inom öppen,mellan och slutenvård så att alla kan få den hjälp de behöver. 
 
 

If you were a river in the mountains tall, The rumble of your water would be my call

Publicerad 2014-01-04 13:32:00 i Allmänt

 
 
2014 välkomnar mig med regn, mörker och dålig ekonomi. Jag drömmer mig bort till den övergivna stranden vi hittade i sommras när vi utforskade medelhavets vackra gömställen. Och andra vackra platser.  
Jag har en del att se fram emot i år: Jag ska till Idre för första gången, till New York (!!!) för första gången, jag fyller arton år, och jag ska än en gång tappa bort mig i smålands djupaste skogar tillsammans med mina bästa vänner.
 
Hittills har 2014 endå börjat rätt bra. Jag har presenterat Sagan om ringen triologin och min syster för varandra. De klickade från första början. Jag har köpt en magnettavla med världskartan på som man kan skriva med whiteboard penna på vilka ställen man har varit på, vilka man ska till, och vilka ens drömmar leder till.  
Jag har även sett Blood Diamond för första gången och insett vad jag vill jobba med i framtiden. Det känns bra att ha drömmar och mål, även om det är högst sannolikt att de inte slår in. Men jag vet att jag vill härifrån. Inte permanent kanske, men för en stund.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela